Jag har sen sist hunnit avverka en kopp te, lagat mina strumpbyxor och tittat lite på TV. Nu sitter jag alltså här igen och har tråkigt och därför tänkte jag uppdatera min å så intressanta blogg (ibland önskar jag att jag också fick lite uppmärksamhet här på bloggen), men när jag tänker efter är jag bara en helt vanlig människa, utan något intressant att berätta, haha!

Det har bestämts lite saker sen sist jag skrev, på fredag ska jag in till Motala igen för att träffa Liza och gänget en sista gång innan jag åker hem till Dalarna, på lördag ska jag träffa Simone (?) och sen på söndag åker jag ju hem. Därför hade jag tänkt att eftersom jag har en dag kvar sen innan skolan börjar så tänkte jag dra en sväng till Kupolen på måndag för att se om jag hittar någonting skoj till mig själv, så om någon söt vän vill följa med och göra mig sällskap hör av er, det vore hur kul som helst! För sen är det bara en vecka kvar och så åker jag ner till Kalmar igen i tre veckor. Det är jag förresten väldigt oroad över, jag har ingenting där nere längre, absolut noll. Jag är rädd för att jobba ihjäl mig då jag ändå inte har någon att mysa med om helgerna och jag är rätt för att bli uttråkad och inte träffa människor på tre veckor, då dör jag seriöst. Men vi får se, jag ska inte säga hej förrän jag kommit över bäcken. Det kanske blir tre av dom bästa veckorna i mitt liv? Men jag tvekar, ett mirakel måste nog ske först isåfall. Nog wajnat nu, på återseende.