Ny praktikperiod i Kalmar.

Jag sitter här och gräver ner mig lite i all nervositet som håller på att byggas upp inuti mig. På måndag börjar mina tre veckors praktik nere i Kalmar igen och den här gången (som ni vet) ska jag inte bo hos Rickard, eftersom vi inte är tillsammans längre, så det är ju rätt logiskt att jag inte ska bo där. Jag ska alltså på bo en plats som tidningen har fixat åt mig, det är verkligen supersnällt av dom, men jag har ingen aning om vart jag ska bo ännu. Evis skulle ringt mig idag men jag har inte hört någonting från henne ännu. Jag ger henne till imorgon annars får jag ringa på lördag, eftersom pappa ska skjutsa ner mig på söndag är det tänkt.

Ja, nervositeten. Varför kanske ni undrar? Well, för det första så känner jag ingen nu förrutom folket på redaktionen och dom kan jag ju inte vara med hela tiden under tre veckor. För det andra så känner jag ingen trygghet längre eftersom jag inte har någon som kan ge mig den längre. Jag är nervös över hur dessa tre veckor kommer att gå när jag inte har någon att vända mig till längre, som jag hade under de fem veckor jag bodde hos Rickard och allt var kalas hela tiden (eller ja nästan hela tiden). Jag har tänkt som så att skulle jag inte ha något liv utanför tidningen på tre veckor kan jag ju alltid jobba dygnet runt, vara på tidningen så mycket som möjligt och bara sova på den plats jag ska bo.

Nu behöver det ju givetvis inte bli såhär. Jag kanske får träffa många nya människor, framtida vänner som jag kan umgås med under dessa tre veckor. Men jag tvekar (jag vet man ska inte göra det) men nu gör jag det och det kan inte hjälpas. Hm.. Ja, jag är nervös och samtidigt rädd helt enkelt och jag har inte den blekaste om hur jag ska övervinna det. Sorgligt men sant.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0