Dags för en uppdatering här kanske. Det känns rätt deppigt att behöva påminnas om vad som var så jobbigt förra veckan. Det är dags att vända kapitel. Jag tror jag hade rätt. Jag har inte hört någonting från honom på en vecka. Men jag har ändå inte riktigt haft tid. Jag känner mig som 15 år igen. Jag har suttit och pratat i telefon flera timmar i sträck under flera dagar. Det känns pirrigt. Och bra. När man mister en, står tusen åter.

Veckan har varit fullproppad. Jag hade besök av en kompis mån-tis, sedan på tisdagskvällen dök kompis nummer två upp och stannade till idag. Nu sitter jag och försöker plugga ikapp lite som jag har släpat efter. Jag har deadline imorgon och jag är halvklar.. Imorgon kommer mamma och pappa på besök och de stannar över helgen. Egentligen var det ju meningen att jag skulle vara på väg till Stockholm imorgon för att gå på Sonisphere på lördag men jag sålde min biljett och stannar hemma. Nästa vecka är det dessutom dags för uppkörning och teoriprov och efter det, i slutet på veckan, får jag besök igen :) Förhoppningsvis. Det är mycket nu med andra ord.

Oskar Linnros - Genom eld

Jag känner att jag behöver skriva lite.

Det här blev inte alls som jag hade tänkt mig. Sedan mars månad har jag pratat med en underbar man. En man som sedan start har gjort det så otroligt tydligt vad han tycker, känner och tänker - om allt. Det har varit för bra för att vara sant. Men sant har det varit, hela vägen. Det började med ett hej och utvecklades till så otroligt fina, ömma och djupa konversationer.

Har ni någon gång träffat en person som så fort har öppnat sig själv på ett så ärligt sätt? En person som blir så otroligt attraktiv för att han kan använda ett så sensuellt språk när han skriver? Har ni träffat en person som säger det så bra utan att säga någonting alls? Som dessutom är så otroligt vacker och attraktiv att ni smälter så fort ni tittar på honom? Då vet ni ungefär.

I fem månader har vi pratat intensivt varje dag. I fem månader har vi utbytt tankar, känslor och intimitet jag inte trodde fanns på den här nivån. För vad kan man egentligen känna för någon man aldrig mött? Jag längtar efter dig, jag tycker om dig, jag vill träffa dig. Så lät det för det mesta hela tiden. Känslorna byggdes givetvis upp och jag kan i min egen dumhet säga att jag föll för honom. Jag var inte kär, jag älskade inte. Men jag föll för honom.

But every rose has its thorn.

För någon vecka sedan hörde han av sig allt mindre och mindre. Något sms varje dag som berättade att han haft en bra dag och att vi skulle höras dagen efter då han hade fullt upp med renovering. Jag började ana, började förbereda mig. Igår fick jag sms:et jag väntat på, som jag hoppades skulle vara inbillning.

"Förlåt för att jag har varit så himla kass på att skriva till dig. Det finns en orsak till det. En oavsiktlig orsak för jag tycker så himla mycket om dina sms och att skriva med dig. Orsaken är att jag bara sen ett par dagar tillbaka har träffat någon helt plötsligt och oväntat. Min värld känns helt omkullkastad och samtidigt som jag är så himla glad så är det en huggande vemodighet i hjärtat när jag tänker på dig och mig. Jag vill ju verkligen ha dig och har längtat efter dig, din varma person, din sexighet.. allt med dig.. Jag har tänkt skriva det flera gånger men samtidigt tänkt att det är för tidigt att varken säga bu eller bä. Men det påverkar ju mig och det märks av i sättet hur jag skrivit till dig mindre utan att mena det. Så du märker ju att det är något, och jag vill verkligen inte missbruka vår fina kommunikation som vi hela tiden haft. Det här är förvirrande Zandra.. Hur känner du? Hur tänker du? Dina reflektioner.. på den här nya informationen.. Jag vill höra".

Jag blev chockad. Chockad över att jag hade haft rätt. Tårarna rann och igår klev jag inte ens upp ur sängen. Jag åt ingenting. Min kropp var så otroligt tung. Jag orkade den inte. Det gjorde honom så ont. Han ville inte såra mig. Vi pratade.

"... Glöm inte vad du har gett mig. Du är helt ojämförbar i hur otroligt fint du har nått mig och bekräftat mig. Förlåt för att jag gör så här..".

Jag har en bitterljuv känsla i kroppen. Ljuv för att han finner mig attraktiv, för att han vill ha mig och för att han tycker om mig. Bitter för att avstånd och "omständigheter" kom i vägen. Det hade varit så otroligt mycket lättare för mig att bara gå vidare om han sagt att han varit gift eller om han helt enkelt bara inte fann mig attraktiv längre. Att allt bara var ett spel. Det hade varit så otroligt mycket lättare att tänka 'vilken idiot' och sedan gå vidare. Att han behandlar mig så fint även i ett läge som detta gör det så otroligt frustrerande och det enda jag kan tänka är 'vad har hon som inte jag har? just det, hon bor i Stockholm'.

Vår 'finhet' är intakt Zandra.

Så sa han, precis så sa han. Hur kan man inte smälta av hans ord? Det handlar inte om oattraktion eller oärlighet, utan om avstånd och omständigheter. Så sa han också. Han menade att det var en positiv skillnad, i det tråkiga så att säga. Jag förtjänar någon som kan ge mig daglig uppmärksamhet på riktigt och inte i text. Jag är en helt otrolig tjej som bra killar beundrar högt. Det skrev han också.

Vad trodde jag egentligen? Att en tolv år äldre man 30 mil ifrån mig skulle tänka 'jag bryr mig inte om avståndet'? Jag känner mig patetisk, samtidigt stolt. Patetisk för att jag lät det gå så långt fastän jag lovat mig själv att inte gå in helhjärtat för det. Stolt för att jag lät honom komma så tätt inpå mig och mitt liv. Stolt för att jag har fått lära känna honom. Det här var det bästa icke-existerande förhållandet jag någonsin har haft. Fem underbara månader. Tack.

Vi har beslutat att fortsätta hålla kontakten då ingen av oss vill sluta prata med varandra. För jag vill ha honom i mitt liv. Han är en otrolig man och han betyder redan otroligt mycket för mig. Jag vill ha honom i mitt liv för att jag kan prata med honom om allt utan att han dömer mig. Men jag är skeptisk. Det var han som gick vinnande ur den här relationen. Även om det inte var mig han fick. Om en månad kommer vi, han och jag, att vara ett minne blott.

I think I will miss you even if we never met.

Jag blev så himla sugen på att spela datorspel idag men jag kunde inte riktigt bestämma mig för vilket. Helt plötsligt blev jag otroligt sugen på att spela Sims 3 som jag dessvärre tagit bort från datorn då jag inte spelade det, så nu sitter jag och försöker få hem det igen. Beräknad tid kvar är 1 timma och 50 minuter och klockan är redan över 23. Som det ser ut nu får Sims 3 vänta till imorgon, bara installationen tar en evighet. Haha!

Det är grått och det spöregnar utanför fönstret och vet ni? Jag älskar det. Regn kan ibland vara det absolut mysigaste som finns och så här i sommartider kan man stanna inne med gott samvete och titta på film eller serier. Det är precis vad jag tänker göra nu. Så tillsammans med det smattrande regnet utanför, lite tända ljus och något gott att äta tänker jag krypa ner i soffan och bara vara.

Def Leppard - Hysteria

Det har blivit väldigt populärt i bloggvärlden. Dessa Onepiece-overaller. Jag måste erkänna att det vore jävligt nice att ha en själv. Att gå runt med hemma då så klart. Inte utomhus bland folk. Synd att dom ska vara så dyra. Denna tycker jag om och den kostar 980 kronor.

Jag är äntligen hemma i lilla Emmaboda igen. Fastän jag inte känner en kotte här och fastän alla är borta över sommaren (förutom Jonna, tack och lov) så är det väldigt skönt att få komma hem till sin egen lägenhet igen. Trots att jag för det mesta har bott själv i sommarstugan så blir det inte riktigt samma sak. Katterna ligger på sina vanliga platser, som om vi aldrig har varit hemifrån. Jag har ett fungerande Internet och jag kan äntligen ha balkongdörren öppen igen utan att missarna smiter. Det bästa av allt är att jag inatt får sova i min säng för första gången på snart en månad. Hallelujah!

Nu ska jag cykla till affären och köpa lite mat inför kvällen.

Sedan sist har jag hunnit med en tripp till både Stockholm och Söderhamn. Det blev ett oplanerat festivalbesök tillsammans med Nicklas. Så jag spenderade två nätter i huvudstaden och en i Söderhamns skogar. Mycket trevligt, om än inte som jag hade tänkt att det skulle bli. Men jag fick lyssna på underbar musik och jag fick umgås med Nicklas som jag inte har umgåtts med på fyra år. Om ni vill lyssna på bra musik så bör ni lyssna på Danger Danger, Treat och norska Kamelot. Otroligt bra live!

Utöver det har jag inte gjort så mycket mer. Jag är ju hemma hos mina föräldrar nu och har varit här i några veckor. Vädret har varit på topp och jag har till och med fått mig lite färg på kroppen :) Mycket bad har det blivit också, för en gångs skull. Vättern är en av Sveriges kallaste sjöar och vi brukar inte få det varmare än runt 17-18 grader men i sommar har vi varit uppe på nästan 21 och det är riktigt skönt! Ett kvällsdopp ikväll efter åskvädret satt på sin plats.

På måndag eller tisdag åker jag hem till Emmaboda igen en sväng. Mamma och pappa ska på semester i Finland och eftersom jag inte får följa med väljer jag att åka hem till Småland i ett par veckor. I början på augusti är det dessutom dags för min uppkörning och uppskrivning när det gäller körkortet. Förhoppningsvis kan jag efter det köra bil upp till mamma och pappa i mitten på augusti.

Det är väl ungefär det som har hänt sen sist. Hmm.. Mina och Josephines planer att ta en helg här i sommarstugan blev tyvärr inställda, vi har pratat om en helg i skogarna i Småland istället i slutet på september och som det ser ut just nu verkar det inte bli någon tripp till Dalarna heller. Alla vänner jobbar eller flyttar. Men vi får se. Sonisphere i augusti i alla fall och jag och M har dessutom planerat vårat första möte i augusti. Jag ser fram emot det.

Det var allt för denna gång :)

Waka Waka med Shakira måste nog vara den ultimata sommarlåten 2010! Dagen börjar gå mot sitt slut fastän jag inte har varit vaken så otroligt länge (vaknade 14.25 fy mig!). Imorgon börjar en ny dag och jag slår mig själv gul och blå om jag sover längre än till 9.30! Ni som läser detta och har mitt mobilnummer, ni kan väl terrorisera mig imorgon? Tack.

Imorgon står det rätt mycket på schemat. Jag ska städa lägenheten, tvätta om det finns någon tvättid ledig, plugga och skriva klart uppgift nummer två i pedagogikkursen och så ska jag faktiskt ta mitt feta arsle ut på en stavgångsrunda. That's about it och det räcker gott och väl för mig imorgon.

Lägenheten är städad, disken är borta, drickan inför imorgon är på kylning, jag är fräsch efter duschen och nu har jag nyss smörjt in fötter, armbågar och nagelband (ja jag är en sån där som har vassa armbådar och torra fötter, yay).. Naglarna mina.. Äh varför ska jag sitta och förklara något så ointressant? Nu ska jag äta svenska jordgubbar och slå på det första avsnittet av SATC!

Jag fixade den svåra idiottentan i journalistik och samhälle. Fråga mig inte hur det gick till men ett godkänt i kursen det fick jag. Nu ska jag cykla iväg till apoteket och köpa nya allergitabletter och efter det ska jag städa och slutligen kan jag varva ner. Jag spendera två timmar i solen nyss. Riktigt skönt men feg som jag är så vågar jag inte ligga speciellt länge. SATC-boxen trillade ner i brevlådan idag så ni kan ju gissa vad jag ska ägna resten av dagen åt när jag är klar med allt som ska göras ;)

Den där veckoplaneringen till exempel. Det har gått åt pipsvängen med den rakt igenom. Haha! Men så kan det gå ibland, det bästa med att vara i princip ledig och ha hur mycket tid som helst är att man kan skjuta på saker rätt ordentligt, nackdelen är väl att man gör just det. Skjuter upp det.

Idag ska jag i alla fall städa lägenheten och sedan ska jag ut i det fina vädret en stund och se om jag kan få någon färg. Lite färg har jag fått men den är ojämn.. så klart. Vi får se vad det går att göra åt den. Ska även dra mig ner till systembolaget för att inhandla midsommarens dricka. Sedan väntar jag fortfarande ivrigt på att SATC-boxen ska dimpa ner i brevlådan..

Det har varit mulet och regnat hela dagen. I övriga Sverige verkar vädret vara på topp, förutom här i Småland. Därför tar jag nästa vecka mitt pick och pack och drar hem till mamma och pappa. Jag klarade dom sista teoritesterna på trafikskolan idag så i veckan ska jag boka uppkörning och teoriprov. Jag ska ta tag i kurserna imorgon så att jag har ett ordentligt försprång. Jag ska dessutom träna (då jag kände mig helt ur form idag) och jag ska städa lägenheten. Det ser ut som ett bombnedslag. Fick även ett leveransbesked angående min SATC-box som jag så ivrigt väntar på. Den är skickad från lagret och bör anlända inom 1-2 dagar, förhoppningsvis redan imorgon :)

Jag har spenderat på tok för mycket pengar på sistone. SATC-box, två beställningar av kläder för sammanlagt 900, hudvårdsprodukter, mobilt bredband, kurslitteratur, onyttigheter, shoppingrunda på stan, middagar ute, en ny almanacka fastän jag sällan för anteckningar i dom etc.. Vissa saker nyttigare än andra. Men men, sånt är livet. På torsdag trillar ytterligare 8100 kronor in på kontot. Då ska hyra, radiotjänst och resten av räkningarna betalas.

Nu kallar sängen på mig. Sleep tight!

Varje vardagskväll klockan 23 visar dom två avsnitt av SATC. Vilket jag numer börjat kolla på. Tyvärr har jag hamnat mitt i säsong 3 tror jag och fastän jag har sett hela serien två gånger om så kunde jag inte låta bli att klicka hem boxen från CDON idag. Känns som att den serie finns i varje flickas hem. Så nu väntar jag ivrigt!

Aldrig för miljoner trodde jag att jag skulle sitta bänkad framför tvn idag när Victorias och Daniels bröllop livesändes på SVT.. Jag har liksom inte förstått den stora helheten. Likförbannat har jag suttit fastklistrad framför tvn sedan klockan 14 idag och jag måste medge att det är något av det finaste jag har sett.

Klänningarna som alla prinsessor och drottningar och grevinnor och vad nu alla damernas titlar hade var otroligt vackra. När Agnes Carlsson och Björn Schifs sjöng för brudparet var magiskt och för att inte tala om när brudparet sa ja till varandra. Första kyssen i väntan på kortegen, pappa Olles tal, Kungens tal och för att sist men inte minst nämna numera Prins Daniels tal. Till och med mina tårar rann ner för kinderna, vilket kap kronprinsessan har hittat!

"Störst av allt är kärleken". Prins Daniel Westling 19 juni 2010.

Nu har jag äntligen fått internetuppkoppling, om än väldigt segt. Leveranstiden för det vanliga bredbandet är inte förrän den 14/7 men Telia var snälla och lånade ut ett mobilt bredband till mig under tiden så nu kommer jag åt och kan göra de saker som jag behöver. Tänkte passa på att uppdatera er litegrann.. Det var ändå över två veckor sen sist. Vet dock inte vad jag ska skriva.

Skolan har slutat. Sista tentan vi skrev blir det högst troligt en omtenta på i augusti. Den var sjukt svår och jag måste medge att jag inte pluggade så mycket som jag borde gjort. Men sånt är livet. Som avslutning på läsåret spenderade jag fredagen med Jonna, Hugo, Johanna och hennes pojkvän. Paulina och Hanna skulle varit med men dom beslutade sig för att gå ut på lördagen istället, vilket varken jag eller Jonna kunde vara med på.. Lite tråkigt.

Jag läser två sommarkurser i sommar - Litteraturvetenskap och pedagogik. Det är sånt man måste göra om man vill ha några pengar och inte har fått något jobb. Det känns lite småsurt att i princip alla i klassen lyckades få sommarjobb utom jag men jag är inte bitter, kurserna är intressanta!

Eh.. sommarplanerna blev inte riktigt som det var tänkt. Det var meningen att jag skulle tillbringa midsommar i Dalarna med Linda och det var även meningen att vi skulle åka på en sista-minuten i augusti. Det blev inte riktigt så. Linda fick sitt jobbschema och insåg att hon skulle jobba mer än vad hon trodde. Hon ska dessutom bli värmlänning till hösten och måste stå i med en flytt i mitten av augusti. Så ja.. utlandsplanerna får bli en annan gång. Förhoppningsvis i höst :) Midsommar spenderar jag med Jonna, Jonathan och Hugo + Hugos kompisar så jag slipper åtminstone sitta själv på midsommarafton :)

Körkortet ska förhoppningsvis tas innan sommaren är slut. Eller jag ska i alla fall ha bokat uppkörning och uppskrivning. Jag vill försöka bli klar med det innan jag tar semester och åker hem till mamma och pappa för där blir det ändå ingenting gjort. Carro tog sitt körkort häromdagen, grattis till henne!

Hm.. Ja det är väl inte så mycket mer planerat. Jag ska till Stockholm i mitten av juli och träffa M. Känns pirrigt och spännande och sedan i augusti är det ju Sonisphere i Stockholm också. Jag ska även hinna med att träffa finaste Josephine (som jag saknar den snäckan!) och jag ska upp till Dalarna en sväng och träffa alla goingar. Sommaren blev kanske inte som jag tänkt mig men den blir nog inte helt fel ändå :)

Oj.. det blev ett väldigt långt och ostrukturerat inlägg detta. Men det är svårt att få det att flyta på när det är så mycket olika saker man vill ta upp. Vi får se när vi hörs igen :) Jag kommer inte att vara uppkopplad så mycket nu fastän jag har mobilt.. Eftersom det drar trafik och jag verkligen behöver kunna plugga utan risk för att det tar slut så vill jag inte sitta här och babbla om ingenting. Så förra anvisningen gäller fortfarande - jag nås lättast via mobilen :)

Nu ska jag sätta mig och äta jordgubbar och plugga körkortsteori.. På återseende!